Sexnoveller & Orgasmer

Porr, fakta och tips för tjejer. Över 6 miljoner klick.

  • sexnoveller & orgasmer flickan 2
  • Porr mot fascism

    Sex och politik hör ihop. När fascismen marscherar i Europa och SD sitter i Sveriges riksdag hyllar vi kvinnans gränslösa sexualitet. I våra sexnoveller iscensätter vi svenska tjejers mest upphetsande sexfantasier.
  • Mot sexism & rasism

Pornografin ska befria oss alla


susanne ulfsäter 1960

Uppdaterat 7 juli 2013

Bilden ovan är från tidningen Se 1960 och den sexiga blondinen Susanne Ulfsäter pryder omslaget för att hon varit med i en svensk film om raggare. Eller snarare en film om raggarproblemet, den varnade för farorna med att åka i raggarbilar och vara promiskuös. Alla trodde det var full fart i raggarbilarnas baksäten och en bakrutesdekal hade texten: Skratta inte Svensson, det kan vara din dotter i baksätet.

I själva verket var det svårt att ha sex i ett baksäte fullproppat med raggare, men visst var raggarna gränsöverskridare och normbrytare, enligt sin image även sexuellt. Innan de hemska raggarna fanns förfasade sig folkhemmet över dansbaneeländet, att ungdomar gick ut och dansade för att hitta tillfälliga sexpartner. Dansbaneeländet sammanföll med jazz- och swingmusiken. Även denna musik utpekades som orsaken till ungdomens moraliska förfall, ofta på ett förvånansvärt rasistiskt sätt. Den tonåriga swingsångerskan Alice Babs kallades slyna och fick höra att hon skulle ha smisk på stjärten och sättas i skolbänken.

På femtiotalet var den svenska synden, med internationella mått, ingen myt: Hälften av de svenska flickorna hade sitt första samlag när dom var 17 år eller yngre (SIS 1996), alltså ogifta. I de flesta länder var sådant otänkbart och i USA var det olagligt. Den svenska filmcensuren var sexliberalast i världen och filmer som Hon dansade en sommar 1951 och Sommaren med Monika 1953 satte Sverige på världskartan som ett sexparadis med villiga, skamlösa tonårsflickor.

Så visst var Sverige ett av världens mest frigjorda länder. Samtidigt var Lennart Hylands och Tage Erlanders folkhem en idyll av präktighet 1960. De flesta höll sig till spelreglerna och Sverige var ett etniskt och kulturellt homogent land, där man gjorde som alla andra. Men hela världen förändrades och snart nådde de omskakande händelserna den svenska ankdammen. Genom att Sverige hade ett försprång när det gällde sex, så kom  vårt land att spela en nyckelroll i den sexuella, eller åtminstone pornografiska, revolutionen.

.

top hat 50s

På femtiotalet fanns det inga herr- eller porrtidningar, men det fanns boulevardtidningar som Top Hat. Där fanns tecknade nakna flickor och riktiga tjejer i bikini.

top hat porr 1963

I början på 60-talet kunde flickorna visa bröst och rumpor, men det var en högtidsstund om man fick se skymten av en buske. (På bilden ovan kan man se en stor, grön buske till höger om flickan.) Sexnovellerna var snälla och innehöll mer transportsträckor än action. Handlingen utspelade sig ofta på Rivieran och det var mycket vattenskidåkning, aftonklädsel och cocktails.

Mellan 1965 och 1970 förvandlades Sverige. Och de nya tiderna märktes tydligt när det gällde sex och porr.

I det svenska folkhemmet hittade de flesta sin erotik i Fib Aktuellt. 1965 visade aktuellt-flickorna inte bröstvårtorna. 1970 var de helnakna.

I porrtidningarna kunde man visa naket 1965. Ett par år senare vållade Private stor sensation genom att presentera namngivna flickor med särade ben. Men det skulle bli värre.  Snart kunde kvinnorna ge oralsex och ha samlag framför kameran. 1970 fanns det inga gränser för vad som fick visas på bild.

Ännu mer dramatisk var förändringen på landets biografer. 1965 var riktigt sex på bio olagligt och fullständigt otänkbart. 1970 visades filmen Mera ur kärlekens språk, godkänd och frisläppt helt utan klipp av regeringen. Där kunde man se samlag, oralsex, lesbiskt, gruppsex, onani och sexleksaker, precis som i vilken som helst av dagens porrfilmer. Tidningarna skrev att filmen bröt den sista sexvallen, nu fanns det inte mer att visa.

1971 släpptes porren formellt fri när Riksdagens beslut började gälla i februari. Den gamla lagen om sårande av tukt och sedlighet var äntligen borttagen och nu var det fritt fram. I tidningar, på bio och på scenen. Det fanns ingen undre åldersgräns för de medverkande och barn- och djurporr var tillåtet. Det enda som censuren möjligen kunde ingripa mot var våld. Men i motsats till våld sågs sex som något positivt och man tyckte att sexskildringarna skulle få blomma fritt. Många trodde att vi skulle få se vacker och stimulerande pornografi av hög klass, nu när verksamheten legaliserats och flyttats från bakgårdarna till finrummen.

Porrfilm

Sedan filmkonstens barndom har det funnits kortfilmer med filmade samlag och annat äkta sex. Porrfilmen uppstod inte genom att kortfilmerna blev längre och lagliga. Istället blev det möjligt att visa mer och mer sex och naket i vanliga biofilmer. Genren kallas sexploitation och Sverige var bäst i världen på sådan film. 1970 blev det möjligt att visa riktigt sex på bio och då föddes den pornografiska spelfilmen. Många trodde att vanliga filmer skulle ha scener med äkta sex, men så blev det inte. Än idag är det en avgrund mellan fejkat sex, som även de mest kända skådespelarna gör, och äkta sex – som bara finns i porrfilm. Att ha varit med i porrfilm behöver inte vara en merit om man  söker roller i vanlig film. Det är helt enkelt två skilda världar.

Sex på scenen – de första trevande stegen

Sexklubbarnas föregångare var de porrbutiker, som öppnades i det sexliberala klimatet 1966-1967. I dessa lokaler kunde till att börja med den kvinnliga personalen vara sexigt klädda, till exempel i enbart underkläder. Så småningom började man visa film och anordna striptease. I Stockholm öppnades Waikiki Café på Odengatan.  Affärsidén gick ut på att servitriserna var topless och, förutom att servera kaffe, erbjöd kunderna posering i ett angränsande rum.

Även porrbiografer kunde utvecklas till sexklubbar genom att de i första steget fick kvinnlig och ibland lättklädd personal. Efter dessa första trevande steg kom i slutet av 1960-talet mer renodlade sexklubbar. Dåtidens klubbar i Frankrike och Danmark, där man låg före Sverige, var föredömen.

I slutet på 60-talet hade klubbarna strip-tease och porrfilm, som ofta inte var godkänd av censuren. Strax före 1970 utvidgades programmet till att visa folk som hade sex på scenen i form av pettingshow (onani), liveshow (samlag) och lesbian show. Polisen kunde fortfarande göra razzior och stänga klubbar, men efter ett formellt ägarbyte öppnade de igen – ibland redan nästa dag. Sexklubbsverksamheten var helt fri och vildvuxen 1970-1973. Sedan kom vissa regler, som att flickorna skulle ha fyllt 18 år och att det skulle vara ett nät mellan dem och kunderna i poseringsrummet. Det krävdes tillstånd för att starta klubb och ägarna kunde åtalas för koppleri. Trots detta blomstrade prostitutionen på klubbarna, ända fram till förbudet 1982.

De svenska poseringsflickorna

Posering var att kvinnan klädde av sig ,visade upp sig naken och ibland smekte sig själv, medan kunden tittade på och onanerade till orgasm. Många kunder ville prata med kvinnan om sex eller lyssna på hennes dirtytalk. Ibland fick kunden även röra lite vid henne.

Ofta kunde kunden få köpa sex om han betalade extra, så poseringsflickan kunde samtidigt vara prostituerad. En posering tog aldrig mer än tio minuter och prostitution tog aldrig mer än en kvart.

Trots att klubbägaren behöll hälften av pengarna kunde kvinnorna på sexklubbarna tjäna bra. Stripporna tjänade det mesta av sina pengar genom posering och att uppträda på scenen var för dem framförallt ett sätt att få kunder. Toppmassage (smeksex), franskt (oralsex) eller fullständig service (samlag) kostade 1977 omkring 250-500 kronor (1000 – 2000 kr i dagens penningvärde). En posering kostade 50-150 kr (200 – 600 kr i dagens penningvärde), ibland tog flickan det högre priset för att onanera med sin dildo.

Poseringsflickan på en sexklubb kunde alltså tjäna 25-250 kr (mellan hundra och tusen kronor i dagens penningvärde) på tio-femton minuter. Med många kunder per kväll kunde det bli en hel del. Det var få som sparade eller investerade pengarna. Oftast gick det mesta till smink, kläder, taxi, krogbesök och resor – lite av ett jetsetliv som kompensation för den ( i andras ögon) ganska sjaskiga yrkesverksamheten.

För kunden var posering att tillfredsställa sig själv medan han tittade på en livs levande modell. Sexköp var att få bli tillfredsställd av en attraktiv flicka, till ett pris som kanske inte var så mycket högre än att gå på krogen och bjuda mer eller mindre svårflirtade kvinnor på drinkar. De flesta sexköparna var ganska vanliga Svensson, som tyckte det var praktiskt att kunna köpa en stund med en snygg tjej – och veta vad man fick för pengarna. Åtminstone om man får tro de utredningar som gjordes på den tiden.

Prostitution och porr på 70-talet

Den billigaste prostitutionen, på med en kondom och full fart med en gatuprostituerad i en bil eller port några minuter, var långt från en dejt med flickvännen. Den dyraste prostitutionen med en callgirl kunde däremot likna en dejt, där paret kanske åt middag på ett fint hotell och sedan gick till sitt rum. Dessutom var callgirls, enligt prostitutionsutredaren Leif GW Persson, slående vackra. De kunde vara rika och välutbildade kvinnor runt trettio år, som egentligen inte behövde pengarna utan hade andra skäl. Det var ganska vanligt att callgirls ”förstörde” pengarna genom att slösa bort dem, även om det var sällsynt att en tjej verkligen eldade upp sedlarna efteråt. Callgirls kunde sälja sex ganska sällan och ägna sig åt sin yrkesutövning utan att bli synbart slitna. Dessa mytomspunna och dåligt utredda callgirls, den svenska termen var telefonlärkor, fanns i toppen på pyramiden.

Den unga gatuprostituerade flickan som hade sex med tio kunder på en kväll, kanske för att finansiera sitt och pojkvännens missbruk, fanns i botten på pyramiden.

På 70-talet var prostitutionen som en pyramid: I toppen fanns några få callgirls, sedan kom hotell- och restaurangprostituerade, massageinstitut, poseringsateljéer och sexklubbar – och i botten fanns den omfattande gatuprostitutionen. Folk tyckte inte särskilt synd om flickorna. På Malmskillnadsgatan i Stockholm var sexsäljandet ett folknöje, med en brokig samling av prostituerade, kunder, tittare och nyfikna. Raggarna kunde ta ”horrundan” med sina stora jänkare och skrika oförskämdheter åt flickorna och deras kunder. Det här var en tid när sexköp var lagligt, men mobiltelefoner och world wide web var okända begrepp. Gatan var den naturliga platsen att träffa kunder, om man inte kunde gå på fina krogen eller hade tillgång till en arbetsplats i form av sexklubb, poseringsateljé eller massageinstitut.

Flickorna som sålde sex på Malmskillnadsgatan var en blandning av proffs, nybörjare och desperata missbrukare. En del män hängde på ”stritan”, lät flickorna värma sig i deras bilar och försökte bli deras vänner. Men poliser och väktare i uniform blev populärare bland tjejerna. Den gatuprostituerade riskerade alltid att träffa en galning och då kunde det vara bra om det fanns en man i uniform i närheten.

I vår tid har vi sett hur kvinnornas motstånd mot att vara med i porrfilm minskat. Unga kvinnor, vackra nog att bli fotomodeller, väljer frivilligt att kasta kläderna och göra hårdporr. På 70-talet fick producenterna ta de tjejer som ställde upp. I början kunde det innebära prostituerade missbrukare från gatan. Under hela porrfilmens barndom var det udda existenser både framför och bakom kameran, risktagande människor som ofta stärkte sig med alkohol och droger. På sexklubben kunde flickan på scenen vara märkbart berusad och klubbägaren en halvgangster. Eftersom porr hade varit förbjudet – och extremt lönsamt – så hade verksamheten dragit till sig en viss typ av människor. Flickorna som ställde upp på porr kunde göra det för spänningen, för att sticka ut hakan, men kanske framförallt för pengarna. Många levde hårt, kanske för att risktagandet och gränsöverskridandet låg i deras personlighet. Andra ville finansiera en livsstil, som en vanlig lön en lågutbildad kunde få, inte räckte till.

.

polaroid swinger

I det sena sextiotalets USA var många porrtjejer swingers. Denna folkrörelse hade fått sitt namn efter kameran Polaroid Swinger. I en tid då man måste lämna in filmen i en fotoaffär var en enkel och billig kamera, som gav bilder direkt, guld värd. Åtminstone om man skulle fotografera en pågående sexorgie! Steget från sex utan kärlek i organiserat gruppsex (som ofta fotograferades) till sex utan kärlek i en betald porrfotografering behövde inte kännas så långt. Berättar en amerikansk fotograf som på detta sätt hittade modeller som ställde upp på sex framför kameran.

Den svenska sexualiteten hade styrts av kärleksideologin under hela 1900-talet. Plötsligt var sex utan kärlek ett möjligt alternativ. Gruppsex var en av många nya och spännande företeelser. Ett klassiskt skämt från tidigt 70-tal: -Hej, vill du komma hem till mig på gruppsexparty på lördag? -Tja, hur många blir det? -Vi blir tre om du och din fru kommer.

När det blev okej med sex för nöjes skull öppnades helt nya möjligheter. Kanske var det inte så dumt med lite porr och prostitution?

I början på 70-talet kunde gränsen mellan porr och prostitution vara flytande i det frigjorda Sverige. Flickorna på sexklubbarnas scener sålde posering och ofta även sex efter sina framträdanden. Den första svenska långfilmen med hårdporr marknadsfördes med att den hade äkta poseringsflickor i alla kvinnliga roller. Porrfilmsproducenterna rekryterade ofta sina flickor på sexklubbar. Liveshowpar ställde upp som bodydoubles, till exempel när Ricky Bruch och Anna Bergman inte ville göra riktiga penetreringar i filmen I Skyttens Tecken.

Sedan slutet på 1800-talet (då den var tio gånger mer omfattande än idag) hade prostitutionen i Sverige minskat i takt med de sociala klyftorna. Efterkrigstidens Sverige var en välmående idyll och få behövde sälja sex för att överleva. Under det sexliberala 1970-talet kom ett trendbrott och plötsligt ökade prostitutionen. Kanske för att kvinnornas motstånd minskade när det blev ”inne” med porr, poseringsflickor och sexklubbar. Sex ska man ju ha ändå, så varför inte ta betalt och göra lite snabba pengar?

I Prostitutionsutredningen berättar en polis i Malmö hur snabbt förändringen kom. Det hade under många år funnits några få prostituerade kvinnor, som var veteraner och väl kända av polisen. En solig vårdag hade något hänt. Gatorna var plötsligt fulla med söta, fräscha flickor i övre tonåren som sålde sex!

Poseringsflickorna behövde inte alltid skämmas över sitt arbete och det gjordes vissa försök till facklig organisering. Det var till och med några poseringsflickor på en sexklubb som gav ut en skiva:

.

.

Myndigheternas linje, mot slutet av 70-talet, var dock att sexarbete var påfrestande för kvinnan. Den tongivande mediavänstern hade svängt 180 grader och såg sexarbete, porr och till och med sexleksaker som kapitalistiskt kvinnoförtryck. Så här skrev Prostitutionsutredningen om den kvinnliga sexarbetaren 1977:

”Hon måste dessutom klara av det psykiskt påfrestande arbete, som verksamheten på en sexklubb innebär för de anställda kvinnorna. Hon måste klä av sig helt naken inför främmande människor och sedan simulera masturbation, kanske även göra lesbiska shower eller liveshow. Bara en liten grupp kvinnor uppger att de känner exhibitionistisk njutning, för de flesta är scenframträdandena mer eller mindre påfrestande. För att tjäna pengar på posering måste hon vara attraktiv, kunna sälja sig själv till kunderna och konkurrera med de andra kvinnorna på klubben. Ibland tar kvinnorna kontakt genom att sätta sig i besökarnas knä och småprata, ibland går de bara fram och frågar om mannen vill ha en posering.”

1981 rekommenderade Prostitutionsutredningen Riksdagen att förbjuda sexklubbarna med den gamla kärleksideologin som argument. Den sexliberala perioden var över och den svenska förbudsmentaliteten gjorde sin entré.

”Även för de kvinnor som inte ägnar sig åt prostitution måste deltagandet i de olika sexshowerna vara påfrestande, låt vara att åldersgränsen för medverkan i sådana föreställningar går vid 18 år. Sexualiteten framställs som något helt lösryckt utan samband med känslomässiga upplevelser som ömhet och kärlek.”

.
sexklubb i filmen firmafesten

Sexklubb i Stockholm, ur filmen Firmafesten 1972

Anything goes

Men tio år tidigare var mottot anything goes. När porren släpptes fri blev det möjligt för stripporna att göra mer än bara klä av sig. Så här beskriver Prostitutionsutredningen det som hände på sexklubbarnas scener:

Den vanligaste formen av levande framträdande är den sk stripteasen, då kvinnan till musik på hög volym ”dansar av sig” alla sina klädesplagg. Till denna striptease kan höra mer eller mindre av masturbationssimuleringar, ofta med hjälp av massagestav. Man använder gärna metalliska stavar som blänker i strålkastarljuset.

Pettingshow är att kvinnan ihållande använder sin massagestav för att simulera masturbation eller samlag. Gränserna är flytande, männen ska ju föreställa sig att det är deras egen penis, som trycks djupt in i kvinnans slida eller förs in och ut i denna medan kvinnan tycks njuta därav. Vid sidan av denna identifikation finns även inslag av prestation. Kvinnan går ner i spagat över massagestaven, som står på scengolvet, och tycks ”svälja” staven i sin slida. Hon reser sig sedan upp med staven djupt inne i slidan och männen applåderar kraftigt. Det var en prestation.

Hårdpetting är särskilt ohöljd masturbation med maximal synlighet för publiken. Kvinnan särar på benen och vänder sitt underliv mot publiken, som kan befinna sig bara en eller två meter bort. På en del klubbar har man byggt ut scenbryggor, så kvinnorna ska komma så nära publiken som möjligt. Kvinnan gnider och masserar sin klitoris, med eller utan hjälp av massagestavar. Hon för massagestavar och andra penisliknande föremål djupt in i slidan. Kvinnan simulerar att hon njuter av denna stimulering.

Lesbian show är två eller flera kvinnor som uppträder tillsammans och visar åskådaren hur de synes stimulera varandra på olika sätt.

Liveshow är samlag mellan kvinna och man. Scensamlagen följer mönstret i porrfilmerna. Mannen styr och ställningen byts ofta. Man intar gärna ställningar så publiken tydligt ser hur mannens penis förs in och ut ur kvinnans slida.

Redan 1970 fanns det 24 sexklubbar i Sverige. Snart hade vi fått sexklubbar med onani, samlag och lesbiskt på scenen. Det behövdes inget tillstånd för att öppna en klubb och det fanns ingen undre åldersgräns för flickorna som uppträdde. Sexklubbar sköt upp som svampar ur jorden, både i storstäderna och över hela landet. Det fanns gott om lågprisklubbar, mellanprisklubbar och några exklusiva klubbar i den högsta prisklassen. Den gamla biografen Lido på Hornsgatan i Stockholm profilerade sig som en folklig lågprisklubb. I det rimliga priset 20 kronor ingick porrfilm, strip-tease, kaffe och kakor.

På de dyraste, som Chat Noir i Stockholm, hade man påkostade shower med musik, koreografi och rekvisita. Man hade även trollkarlar och andra varietéartister som uppträdde. Chat Noir var ett undantag genom att klubben ville verka respektabel och inte tillät posering, prostitution eller att flickorna följde med kunder när de slutade arbetet. ”Chatte” var flaggskeppet både för sexklubbskungen Ulrich Geismar och för hela branschen. Bland stadens taxichaufförer var det uppskattat att chaufförer i uniform kunde gå in gratis på den välkända klubben och bli bjudna på fika när de hade rast. För sexklubbarna var det viktigt att hålla sig väl med taxichaufförerna, som ofta rekommenderade klubbar till sina kunder. Men det var ändå ovanligt att chaufförerna hade provision.

Sexklubbarna marknadsfördes även genom stora annonser på dagstidningarnas nöjessidor. De fick även mycket gratisreklam när herrtidningarna gjorde reportage. Att gå på sexklubb var mycket billigare på 70-talet än det skulle bli senare. I dagens penningvärde kostade det mellan 100 och 500 kronor. Klubbarnas stora inkomster kom från posering och (trots att det räknades som koppleri) ofta även prostitution.

.

strippor sexklubben chat noir 1973

Chat Noir bakom kulisserna 1973

Allt var möjligt på sexklubbarna och bara fantasin satte gränserna: Ett par tvillingsystrar hade sex med varandra. Man höll auktion på strippan och den som bjöd högst fick komma upp på scenen och ha samlag med henne. Man tog upp män ur publiken på scenen och sedan tävlade tjejerna om vem som kunde ge sin man orgasm först. Det ryktades om att en kvinna hade sex med en åsna på scenen i Köpenhamn. Nu var porren fri och då skulle man ta igen allt man missat!

Prostitutionsutredningens rapport 1977

Så här rapporterade sjuttiotalets byråkrater inifrån Stockholms sexträsk. En tidsmaskin som tar oss till en för länge sedan försvunnen värld.

amor sexklubb

Amor, Klara Norra Kyrkogata, entré 60 kr (250 kr i dagens penningvärde)

Klubben ligger i en fd biograf på Klara Norra Kyrkogata. Vägg i vägg ligger en porrbutik. Den långsmala lokalen är ganska trång och ruffig. Man visar pornografisk film av ganska dålig teknisk kvalitet. Projektorns knirkande ljud blandas med stön från filmduken. På klubben arbetar denna natt 4 kvinnor samt en manlig projektorskötare. Publiken består av 20 män, de flesta klädda i kavaj. Hälften är 20-30 år och den andra hälften över 45 år. Flera är berusade och de sitter i baren, där det är lite stökig stämning.

En gång i timmen avbryts filmen och en av de anställda kvinnorna dansar striptease. Efter sin föreställning erbjuder hon besökarna posering med öppningsrepliker som:

Vill du följa med mig?
Hej, vad heter du?
Vill du ha en posering?

När kvinnan hittat en kund tar hon på sig en kappa och tar med kunden ut på trottoaren. Sedan går de tillsammans in i porrbutiken, där poseringsrummet finns. Efter 10 minuter är kvinnan tillbaka på klubben.

chat noir 1972

Chat Noir, Döbelnsgatan, entré 115 kr (480 kr i dagens penningvärde)

Denna klubb vill skapa en image både som sexklubbarnas flaggskepp och som respektabel internationell nattklubb. Därför förekommer ingen posering, istället satsar man på stora, koreograferade scenshower. De anställda kvinnorna är klädda i ställets ”kattkostym” i svart sammet. Man bemödar sig om en lågmäld ton.

Lokalerna och den tekniska utrustningen är påkostade. Film- och scenrummet tar 150 sittande gäster. Det finns en bar. Gästerna är genomgående välklädda med stort inslag av utländska affärsmän. Några välklädda kvinnor i åldern 30-40 år är med som sällskap till män, denna natt finns det högst 5 sådana par. Antalet gäster är litet över 100.

Scenshowerna körs nonstop i 2 timmar, mellan dem visas pornografisk film av god teknisk kvalitet. Rekvisitan på scenen är påkostad: Motorcyklar, rymdfarkoster, kyrkogårdsgravar med kors, gigantiska sängar, kedjor mm. Det är 1-7 kvinnor på scenen samtidigt. Showen består av striptease, petting och lesbiskt. Samlag på scenen förekommer också.

Chat noir pettingshow i publiken 1972

Pettingshow, Chat Noir 1973

Vad hände med sexklubbarna? 1970 fanns det 24 klubbar i Sverige och rekordåret 1975 fanns det 91 klubbar. Sedan tröttnade folk, samtidigt som myndigheterna började motarbeta prostitutionen, koppleriet och skattefusket som förekom på sexklubbarna. Minimiåldern 18 år för flickorna på scenen infördes och det krävdes tillstånd för att starta en klubb. Myndigheterna började åtala ägarna för koppleri, göra skatterazzior och stänga klubbar. 1981 fanns det bara 15 klubbar i hela landet och i Stockholm hade de minskat från 14 till 5. Oftast var det under 10 besökare på en klubb på kvällen, på dagen kunde en man vara ensam med strippan. När riksdagen 1982, på rekommendation av Prostitutionsutredningen, förbjöd sexklubbarna hade de i princip redan självdött och förbudet fick inte mycket uppmärksamhet.

Att sexklubbarna snart skulle vara borta kunde ingen tro i början på 70-talet. Då upplevde Sverige en explosion av porrbiografer, porrbutiker, poseringsateljéer och porrklubbar. Det såldes även en del porrfilm på super-8 för dem som hade filmprojektorer. Men under hela 70-talet var kassett-tv, även kallat video, fortfarande både dyrt och ovanligt. En videokassett med en färdiginspelad långfilm kunde kosta tusen kronor!

.

piff svensk porrtidning

Porrtidningar

Porrtidningar var mycket större än film på 70-talet. Varje månad såldes sammanlagt 200,000 svenska porrtidningar. Piff från marknadsledande Curt Hson var störst. Private från Berth Milton Senior sålde 40,000 ex per månad. 1974 kostade en Piff 7,50. Det blir 42 kronor i dagens penningvärde. Exklusiva bildtidningar kunde kosta upp till fyrtio kronor, motsvarande 225 kronor idag. Porrtidningar skyltades och såldes helt öppet i alla kiosker och tobaksaffärer. Att köpa en porrtidning i den lokala kiosken var inget konstigt. Man sade att ”brorsorna hade blivit friska”. Förr hade alla köpt porrtidningar till sina sjuka brorsor, nu skämdes ingen, tjej eller kille, för att köpa sådana tidningar till sig själv.

.fib aktuellt 1967

Herrtidningar

Porrtidningar var stort, men allra störst var FIB-Aktuellt! I berättelsen om svensk erotik och sexiga svenska tjejer spelar Fibban en nyckelroll. Tidningen låg framme i de flesta hem, i väntrum och på caféer. I början på 70-talet kunde det sitta utvikningsbilder från Fibban på väggarna i klassrummen på gymnasiet – utan att någon reagerade negativt.

fib aktuellt 1965

Fräckare än så här var inte bilderna i tidningen 1965, då 23-åriga mannekängen Laila Novak från Nybro stod för den kvinnliga fägringen. FIB-Aktuellt introducerades 1963 som en reportagetidning med fokus på politiskt och socialt våld.  Konceptet med de stora bilderna på lättklädda tjejer och den 3-delade bilden i mitten, som gick att vika ut, kom från Playboy. Utvikningsflickorna och de sensationella (men inte alltid så sanna) reportagen blev ett framgångsrecept.

1965 var minimiåldern för aktuellt-flickan 16 år. Hon var en oskuldsfull, söt och skötsam flicka. Fokus låg på brösten, men bröstvårtorna doldes av flickans händer eller en slarvigt knuten blus. Erotiken låg i flickans inbjudande blick, den lätta klädseln och atmosfären av förförande oskuld. Tidningen kostade bara 1 kr och 25 öre, 11 kronor i dagens penningvärde. Många var beredda att betala det för att få se mer av flickan inne i tidningen.

brigitte bardot 36 år

Utvikningsflickorna vid tiden omkring 1970 var oftast tonåringar. Men då som nu var milfar populära, även om ordet milf inte var uppfunnet ännu. Här får Brigitte Bardot, 36 år, representera den mogna kvinnan 1970. Hon hade kunnat vara de yngsta utvikningsflickornas mamma – och frågan var i så fall om mor eller dotter var sexigast! När Brigitte Bardot några år senare fyllde 40 firade hon med att vika ut sig helnäck – och bilderna publicerades i tidningar över hela världen, även svenska herrtidningar.

tina lundh fib aktuellt 1970

Här ser vi vackra Tina Lundh, 18 år, på Fibbans omslag 1970. Hon var en av Sveriges främsta utvikningsflickor och nakenmodeller, men är ganska bortglömd idag. 1970 var Fib Aktuellt fortfarande ingen porrtidning. Flickorna var sunda och fotograferades på stranden och i andra situationer där det var naturligt för dem att vara lättklädda eller nakna. De förföriska ögonkasten har bytts ut mot öppna leenden och rättframma blickar. Man kommer nästan att tänka på Leni Riefenstahls bilder av nakna idrottskvinnor i Berlinolympiaden.

fib aktuellt 1971

Simonetta Kohl, 17 år, blev vald till Årets Aktuellt-flicka 1971.

christina grip utvik

Christina Grip

Simonettas svåraste konkurrent var blonda Christina Grip, också 17 år. Simonetta hade precis hunnit fylla 18 när hon fick sitt pris: En sportbil och en resa till London där hon tävlade som Sveriges kandidat i Miss World. Miss Brasilien vann. Simonetta kom till semifinalen.

christina schollin fib aktuellt 1971

Christina Schollin, 33 år

Att de svenska kandidaterna till Miss World vek ut sig nakna som en del av tävlingen var inte ett dugg konstigt 1971. Samma år vek Christina Schollin, 33 år och en av landets främsta skådespelerskor, också ut sig i FIB-Aktuellt. Det var många som satte upp den bilden på väggen i gillestugan. Expressen hade också haft utvikningsflickor i slutet på 60-talet. Kända svenska skådespelare visade sig nakna och gjorde sexscener på film, tv och teater. Porren hade nyss släppts fri och lite nakenhet utan porr var ingen big deal 1971. Christina Lindberg vek ut sig i Fibban när hon fortfarande gick på gymnasiet och blev inkallad till rektorn. -Naket är naturligt, sade Christina och så var det slutdiskuterat.

miss mässing 1970

Sex och porr i folkhemmet

1970 hade Gröna Lund skönhetstävlingen Miss Mässing på stora scenen. Utan kläder. Prydare än så var man inte på den tiden. Bilden ovan är från filmen Kärlekens XYZ, den tredje svenska upplysningsfilmen med Expressens sexrådgivare Inge & Sten. Nästa sommar turnerade fyra av tjejerna som ”Miss Mässing – fyra brudar från filmsuccén Kärlekens XYZ” i folkparkerna. Utan kläder. Det gick bra att flickorna stod stilla nakna på scenen, men av juridiska skäl måste dom skyla sig med stora nallar när dom dansade. I Skellefteå körde Miss Mässing en halvtimmes show lördagen den 21 augusti 1971. Det kom 1800 tittare och Norran skrev en artikel med den här bilden:

miss mässing skellefteå 1971

”Publiken fick också se vad man väntat sig, nämligen hur Gud skapat kvinnan helt och hållet. Den lugnt skådande Skelleftepubliken var underbar! tyckte flickorna, som gillar grabbar som kan hålla sig i skinnet.”

Flickorna syftade på Dorotea, där den kvinnliga nakenheten blev lite för mycket för männen, som inte kunde hålla sig i skinnet och stormade scenen.

ole söltoft i gladporr

Ibland visades porrfilm på de stora biograferna, men framförallt visades dansk gladporr med Ole Söltoft. Han hade huvudrollen i publiksuccén Mazurka På Sängkanten 1970, på bilden ovan har han gett sig in i en porrbutik. Sedan spelade han huvudrollen i ett antal sängkanten- och teckenfilmer till 1978. Kvinnor gick sällan på porrbiografer, men de såg gärna det som visades på vanliga biografer.

Men framförallt läste tjejer, hur motsägelsefullt det än låter, herrtidningar. Enbart Fib-Aktuellt lästes av 600,000 kvinnor när den kom ut varje vecka. Året 1976 var det inte längre naturlig nakenhet på stranden som gällde i Fibban. Omslagen är fotograferade i studio. Flickorna är påklädda, men poserna utstuderat sensuella. De smeker sig själva, drar upp kjolen eller drar ner en troskant. Brösten är fylliga, men fortfarande naturliga. Inne i tidningen är bilderna på aktuelltflickan mer öppet sexuella än tidigare. Hon sträcker ut sig på rygg, vrider sig, blundar och tycks njuta extatiskt av sig själv. Nu var de unga (minimiålder 18 år) aktuelltflickorna som allra vackrast, anser många.

Och fräckare blev det. FIB-Aktuellt publicerade den första samlagsbilden 1976 och snart började utvikningsflickorna sära på benen. Svenska tjejer slutade vika ut sig, men då tog man flickor från andra länder och gav dem svenska namn. Många artiklar handlade om den nya sexindustrin med porrfilm, liveshow, sexklubbar, poseringsateljéer och prostitution. Nu var FIB-Aktuellt som mest lönsam för ägarna Bonnier, trots att den bara kostade 4 kr, eller 19 kr i dagens penningvärde. De flesta läsarna var 17-29 år och hälften var kvinnor.

Läs allt om erotisk film

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s