Sexnoveller & Orgasmer

Porr, fakta och tips för tjejer. Över 6 miljoner klick.

  • sexnoveller & orgasmer flickan 2
  • Porr mot fascism

    Sex och politik hör ihop. När fascismen marscherar i Europa och SD sitter i Sveriges riksdag hyllar vi kvinnans gränslösa sexualitet. I våra sexnoveller iscensätter vi svenska tjejers mest upphetsande sexfantasier.
  • Mot sexism & rasism

SexNovell 118 Horor och missfoster


kvinna i en sexnovell från förr

Damen utan underkropp

En apelsinflickas dagbok del 3: Horor och missfoster
Av Carl Jenssen

Sexnoveller & Orgasmer presenterar fantasier för tjejer

Äntligen femton år! De hade firat Annikas födelsedag med tårta, sött vin och presenter. Av Karl-Fredrik fick hon ett halsband i guld. Stenen var äkta diamant, sade han. Det bästa åt den bästa. Viktoria gav henne äkta franska underkläder i siden. Annika trodde att bara horor använde underkläder, men frigjorda fina damer som Viktoria gjorde det tydligen också. Hon hade till och med trosor under kjolen, hade Annika sett. Hemma i byn hade alla gått utan trosor mitt i vintern och många fick blåskatarr. Men hellre det än att gå med underkläder som en hora! Dög det åt Viktoria dög det åt Annika och flickan från landet bar sina nya underkläder med stolthet.

Eftersom herrskapet var liberaler hade tjänstefolket fått ledigt och vara med på festen. Men efter kaffet gick alla tillbaka till sig, att bli för nära vänner med herrskapet var inget som lockade. Annika själv kände sig mer som dotter än hembiträde, även om hon hjälpte till en hel del  i köket för att göra rätt för sig. Och hon blev inte särskilt nära vän med tjänsteflickorna, de tyckte nog hon hörde till herrskapet. Och egentligen hade de väl rätt, Herrn och Frun var både vänner och föräldrar åt Annika. Ibland knullade hon med Viktoria, ibland med Karl-Fredrik och ibland med båda samtidigt. Men bara när hon själv ville och på sina egna villkor, så Annika kände sig inte utnyttjad. Snarare uppskattad. Och det äkta paret tyckte säkert att den unga flickan hettade upp deras äktenskapliga samliv. Kanske behövde inte Karl-Fredrik gå på bordell så ofta när han kunde få omväxling hemma.

Just nu fick herrn i huset en annan typ av omväxling. Det var personalens lediga kväll och då var herrskapet alltid på Hustrubytarklubben, hustrun tyckte också det var spännande att gå dit. Den frigjorda kvinnan skämtade och sade att det var som snöfall: Man vet aldrig hur många centimeter man får.

Så Annika var ensam hemma och hade passat på att onanera med Viktorias dildo. Då visste man exakt hur många centimeter man fick. Den var gjord i svart gummi och såg ut precis som en riktig kuk, rejält stor och lagom hård. Viktoria hade köpt den i London, där sådana såldes öppet i butiker. Annika hade förstått att kvinnorna i hela världen var kåta och onanerade så fort de kom åt, det var inte bara horor som lekte med sig själva. Karl-Fredrik hade berättat att japanska kvinnor satte in två kulor i fittan och sedan satte de sig på en gunga och gungade tills de fick orgasm. Annika tyckte det lät konstigt, men skulle gärna prova någon gång. Karl-Fredrik sade att han skulle försöka få tag på ett par kulor. Eller två par, så  Annika och Viktoria fick varsitt. Men än så länge fick de två kåta damerna nöja sig med dildon. Annika brukade tvätta den kladdiga dildon med tvål efteråt och tyckte hon kunde låna den med gott samvete. Annars använde hon fingrarna eller ett stearinljus. Femtonåringen smekte alltid sin klitoris, men ville gärna känna något djupt inne i fittan samtidigt. När flickan satt där i sin favoritfåtölj och tänkte på hur skönt det brukade vara blev hon smått kåt och funderade på att ta en omgång till med dildon.

Då ringde det på dörrklockan. Annika reste sig upp och gick för att öppna.

Annikas blod frös till is och hon kände en kall hand runt sitt hjärta, precis som i romanerna hon läste. Dessutom registrerade den vettskrämda flickan att hennes bröstvårtor blivit stenhårda. Marken började gunga under hennes fötter och Annikas första tanke var att det måste vara en mardröm. Men det var tyvärr verklighet: I dörren stod madam och hånlog. Innan Annika kommit sig för att stänga dörren hade bordellmamman lagt en kniv mot hennes strupe.

-Du ska inte tro att du är något för att du bor hos fint folk. För nu är det slut på din högfärdighet. Du är min skatt. Du tillhör mig och jag ska tjäna mycket pengar på din lilla rosa fitta. Ännu tar det flera år innan den är utknullad. Så inga konster, för då skär jag halsen av dig. Välkommen tillbaka till Stockholms undre värld, din lilla tjugofemöres hora!

Annika kippade efter luft så det pep i luftrören och kunde inte ens ropa på hjälp. Och därmed var hon tillbaka i sin mardröm.

siamesiska tvillingar

De siamesiska tvillingarna

Först hade madam tvingat Annika att gå på gatan som apelsinflicka, hon ville inte ha henne på bordellen om Karl-Fredrik och Viktoria skulle leta där. Ibland hyrde Annika ett rum, ibland följde hon med kunderna och ibland knackade hon dörr och låtsades sälja apelsiner, blommor eller tvål. Det hände att folk tyckte synd om henne och köpte hennes varor, men oftast köpte de hela flickan. Och då var det ingen som tyckte synd om henne. Annika hade inget emot grovt språk i sängen, men blev ledsen när männen kallade henne djävla hora eller litet luder. De blev väl kåta av att prata så, men det var  i alla fall inte snällt.

En gång var det en homofil som köpte Annika. Kvinnan var klädd i byxor och hatt och rökte cigarr, men trots detta mycket kvinnlig. Då var det kyssar och smek och Annika blev behandlad som en älskarinna, inte som ett fnask från gatan. Men annars köpte kvinnliga homofiler sällan andra kvinnor, de flesta levde i par och var trogna. Folk var så dumma så de inte förstod att kvinnorna som bodde ihop var homofiler, men Annika som började lära känna den undre världen kände igen lesbiska kvinnor direkt. Alla var inte klädda som män, men man kunde se det i deras ögon. Åh, Annika önskade att fler av hennes kunder skulle vara snälla kvinnor och inte äckliga gubbar!

Nu var Annika van att bli behandlad med respekt och det gjorde så ont i hjärtat när kunderna knullade henne och sedan slängde bort henne som en förbrukad artikel. När gubbarna ville att hon skulle slicka deras kukar rena efteråt sade hon att det inte ingick i priset. Hon ville inte ge dem något extra. Kärlek ingick inte heller i priset, de betalade bara för hennes fitta och då fick de hålla sig till den. Oftast låg Annika och tänkte på annat. Men ibland bestämde hon sig för att låta dagens sista kund ge henne orgasm. Gubbarna trodde väl att hon låtsades – eller att de var fantastiska älskare som kunde ge en apelsinflicka orgasm. Men annars hade Annika det skönast när hon onanerade och fantiserade om sexorgier med herrskapet och tjänstefolket där hemma. Då kunde hon glömma sin förnedring för ett ögonblick och njuta av sin unga kropp och lusten som brann i den.

En kväll hade August Strindberg varit på bordellen och Översten hade kallat honom hädare och snuskhummer. Gästerna och flickorna tog parti för någon av de båda herrarna och snart var det fullt slagsmål där alla slog alla. Polisen kom och sedan stängde de bordellen. Madam hade haft en del minderåriga flickor som inte var registrerade på Byrån och det var ett bra svepskäl för att stänga etablissemanget. I själva verket hade grannarna klagat på trafiken i trappan och att det stod fräcka flickor i de öppna fönstren när det var varmt på sommaren. Någon hade haft kontakter inom polisen och verksamheten stoppades. Men madam hade smitit ut genom en bakdörr och begav sig ut på turné med sin skatt: Den unga och oförstörda, söta och lockande Annika som fick bli hennes födkrok. På marknader fanns det alltid gott om fulla och kåta män som gärna betalade för en hora, särskilt om hon var så ung och vacker som Annika. Och affärerna hade gått bra.

Det var inte bara horor som reste runt på landets många marknader, där fanns alltid gycklare, missfoster och annat patrask. Annika hade träffat en jämnårig lindanserska som hette Elvira Madigan. De blev vänner direkt och Elvira försökte lära Annika gå på lina. Fröknarna skrattade och fnittrade som de unga flickor de var och för första gången på länge glömde Annika sina bekymmer. Men Elvira skulle åka vidare till Danmark och Annika förlorade sin vän.

Så hade hon träffat en zigenarflicka, hon var bara tretton år men redan bortgift. Hennes man var snäll men hon hade fått börja knulla när hon var tolv år och tyckte det var jobbigt. Oftast skulle mannen ha henne varje kväll. Zigenarna höll sig för sig själva och följde sina egna lagar, lärde sig Annika. De tvättade alltid sina kläder, för deras lag sade att man inte fick blanda kvinnors och mäns kläder, eller kläder man hade ovanför och under midjan. Så Annika förstod att det inte var sant när folk talade om ”skitiga zigenare”. Svenskarna var mycket skitigare, särskilt i små byar där en del bara tvättade sig till jul och midsommar. Zigenarna fick inte bo i hus och därför reste de omkring, handlade med hästar eller arbetade som musiker, på tivolin och cirkusar. Ibland blev de bortjagade av polisen när de slog upp sina tält och husvagnar. Det fanns tattare på marknaderna också, de var ett annat folk än zigenarna men Annika visste inte så mycket om dem. En gång försökte ett tattarfölje sälja klockor till henne och zigenarflickan, men då blev flickorna rädda och sprang iväg.

falsk neger

Den falske negern

På en cirkus hade det funnits en riktig neger från Amerika, men när publiken retade honom blev det bråk och föreställningen hade avbrutits. På ett litet tivoli hade det funnits en neger som pratade ”hottentottska”, men Annika visste att det var lurendrejeri. Det var en pojke från Sjöbo som var insmord med talg och kimrök, sedan hade de gnidit honom med en fläsksvål för att huden skulle bli blank. Men i Amerika fanns det vita som målade sig svarta och var stora stjärnor, hade pojken berättat för henne. I det stora landet i väster var allt bättre, där blev cirkusfolk behandlade som kungar och inte som patrask. Och på kontinenten hade självaste Drottning Viktoria träffat miniatyrmänniskan Tom Thumb och blivit förtjust. Sverige var nog lite efterblivet, tänkte Annika.

Andra konstiga människor var äkta, Annika hade fått fläta skäggiga damens skägg och det var riktigt. Damen utan underkropp var väldigt vacker, men hon hade faktiskt ingen underkropp. Men egentligen var det nog bara benen som saknades, hon kunde gå på utedasset som alla andra. Kamelflickan var arton år och jättesöt, men hennes knän var böjda åt fel håll. Därför gick hon på alla fyra och med lite fantasi såg då hennes vackra stjärt ut som puckeln på en kamel. Kamelflickan var ganska kåt och knullade en hel del, men bara med trevliga pojkar som hon själv valde ut. Annika borstade hennes långa, mörka hår ibland. Som kringresande tonårshora var Annika också annorlunda och hon kände sig mer hemma med missfostren än så kallade vanliga människor.

Vidunderbarnet var en flicka som kunde böja sig hur som helst, sitta på sitt eget huvud och nästan slå knut på sig själv. Hon tränades väldigt hårt av sina föräldrar och ibland hade hon fula märken efter sin fars ridpiska. Annika tyckte att de utnyttjade sin dotter nästan lika hänsynslöst som hon själv blev utnyttjad av madam. Annika trodde att Vidunderbarnet var yngre än hon själv, men hennes föräldrar hade inte låtit Annika prata med henne. När Annika försökte tala med föräldrarna om flickans märken jagade de ut henne ur sin husvagn och hotade henne med stryk om hon kom tillbaka.

En gång hade missfostren sagt att hon fick bli en av dem. Annika hade fått dricka vin ur en stor glasskål medan missfostren sjöng:

-Gobble, Gabble, en av oss!
-Gobble, Gabble, en av oss!

Men Annika visste inte riktigt hur allvarligt menat det var.

miniatyrmänniskan

Miniatyrmänniskan

Ibland satt Annika hos björnen, hon var inte alls rädd för den fast folk sade att den var farlig. Den stackars björnen hade ärr under fötterna, den hade tvingats stå på en glödande plåt när den lärde sig dansa. Nu räckte det att ägaren slog på en tamburin för att björnen skulle resa sig på bakbenen och hoppa på stället. Björnen var lika kuvad som Annika själv, tänkte hon ibland. Helst hade hon velat ta björnen med sig och rymma. Men för varje dag insåg Annika mer och mer att hon liksom björnen var dömd att leva i fångenskap. Så hon kunde åtminstone sitta hos björnen så de båda fick lite sällskap. Annika sträckte in sin hand genom burens galler och kliade björnen bakom örat, det tyckte den om.

Annika var varken akrobat eller lindanserska, bara hora. Madam hyrde ut henne för en billig penning till bonnlurkar, beväringar och alla som ville knulla ett litet flickebarn. Männen fnyste åt ”gamla megäror”, men en ung flicka som Annika tackade de inte nej till. Kanske trodde de även att hon inte hade några skamliga sjukdomar när hon var så ung och söt. Ibland sålde madam henne för ett par kronor, men istället blev det desto fler kunder per kväll. Och det var inte fina herrar, som på bordellen i Stockholm. En  gång hade några bonndrängar skramlat ihop pengar och låtit en idiot knulla Annika som belöning för att han åt en levande daggmask. De tittade på och skrattade så de kiknade när han åt masken, men de fick inte titta på när Annika blev knullad. Eller, det hade de förstås fått göra, men det kostade extra och de ville inte betala mer än de redan gjort.

Idioten hade en massa konstiga ljud för sig, men när Annika runkat upp hans kuk kunde han knulla lika bra som vem som helst. Det fanns alltid idioter på marknaderna som hoppades på att få mat eller en slant om de gjorde något tillräckligt idiotiskt. Och bonnläpparna tyckte ofta det var roligt att driva med idioterna. Annika hade inte varit stadsbo så länge, men hon kallade dem redan för bonnläppar. I staden fanns det alla slags människor och de hade lärt sig att leva sida vid sida. På landet skrattade man åt alla som var lite annorlunda, eller trakasserade dem på olika sätt. Bonnläpparna trodde att de var något, fast de inte visste något om den moderna tiden eller världen utanför byn.

Annika föraktade de fulla drängarna som köpte henne mer än hon föraktat de fina herrarna i stan. Alla var lika kåta och alla föraktade flickorna de köpte, men drängarnas självgodhet, inskränkthet och intolerans fick Annika att se rött, nu när hon hade bott med moderna och frigjorda människor i staden. Kanske skulle liberalismen befria alla, som Herrn och Frun sagt.

En arbetare hade berättat för Annika om Halte Skräddaren och om socialismens väg: I grund och botten är vi alla lika, med både förtjänster och fel. Så fanns det anarkister också, men Annika hade inte träffat några anarkister och visste inte så mycket om dem.

Men på tivolin, cirkusar och marknader kändes revolutionen långt borta. Folk betalade tjugofem öre för att se vanskapta människor och drack billigt brännvin tills de stupade. Enkla nöjen för enkla människor. I staden hade Annika läst böcker och spelat piano. Här var det bara knulla för hela slanten. Allt knullande hade gjort henne sliten, men ännu märktes det inte på hennes utseende. Dåligt med sömn, dåligt med mat och att ständigt bli utnyttjad av brutala och hårdhänta fyllon hade tagit på Annikas krafter. Ibland fick hon smaka brännvin och det jagade bort sorgen. För stunden, men sedan blev det bara värre. Ibland drömde hon om livet i staden och Herrn och Frun, men den tiden började mer och mer kännas som just en dröm.

kamelflickan

Kamelflickan

Madam började bli elak när hon drack, hon tålde inte spriten längre. Igår hade hon tjatat om att låta Annika knulla med en häst, män kunde betala bra för att få titta på. Hellre skulle hon dö, tänkte Annika. Madam fick slå ihjäl henne, men hon tänkte inte bli knullad av en häst. Så kuvad var hon inte ännu, den femtonåriga horan hade fortfarande denna sista gräns för vad hon gjorde.

Igår hade ett gäng rallare knullat Annika i baken. Hon hade fått gå två varv och rallarna hade faktiskt ovanligt stora kukar, precis som i visan de skrålade medan de knullade henne:

Det kom ett skepp från Nordanland, rullan går, rullan går
Det lastade skit i varenda hamn, rullan går, rullan går
Seglena det var måntadukar, masterna det var rallarkukar
Rullan går, rullan går – här får ni se var knullspöt står

Efteråt kunde Annika inte stå på benen och plötsligt stupade hon. Då kom madam fram och slog henne med ett ridspö. Skrek och svor att hon var en marodör som simulerade för att djävlas. Rallarna gick därifrån och vände sig om och spottade efter den gamla megäran. Men ingen hjälpte den sjuka flickan som blev misshandlad.

På natten kom Kamelflickan och berättade att missfostren skulle rädda henne. De hade skaffat pengar till resan till Stockholm och talat med en kusk som skulle köra henne första biten. Allt var ordnat.

Men Annika vågade inte tro på missfostren. Och försökte hon rymma skulle madam slå ihjäl henne. Nej, det var för stora risker med att försöka fly. Så nu satt hon här och sökte tröst hos björnen istället. Annika öppnade den stora regeln och sedan dörren till buren. Långsamt lufsade den trötta björnen ut och lade sig på golvet bredvid Annika. Hon klappade björnens lurviga päls och sade ömma ord till den. Då lade björnen sitt huvud i hennes knä för att visa sin tillgivenhet. Och så satt det udda paret där en lång stund.

Plötsligt slängdes dörren upp och in kom madam bärande på Damen Utan Underkropp som om hon varit en docka.

-Det här missfostret försöker ta min ägodel ifrån mig. Det kallas stöld. Annika, det här kommer du att ångra!

Sutenören var så rasande att hon inte såg björnen, synen var väl för osannolik.

Madam lade damen på golvet, så hon låg där hjälplös och viftade med armarna som en skalbagge på rygg. Björnen började bli orolig. När madam attackerade Annika hade hon fortfarande inte sett björnen i halvmörkret. Då reste sig björnen upp och klippte vrålande till madam med sin ram. Kärringen flög omkull och låg till synes livlös på golvet.

Annika öppnade dörren och släppte ut björnen. -Spring för livet! Spring till skogen och dom andra björnarna, spring till din frihet!

Björnen ställde sig på alla fyra och galopperade iväg. Det var sista gången Annika såg sin bästa vän. När hon lyft upp Damen Utan Underkropp satte kvinnan handen mellan sina bröst och drog fram ett kuvert.

kamelflickan

Kamelflickan

-Här, biljetter och reskassa. Du åker till Stockholm nu direkt.
-Madam då?
-Henne tar vi missfoster hand om. Djävlas man med en av oss djävlas man med alla. Och då hämnas vi. Det är missfostrens lag.

Plötsligt fylldes rummet av missfoster. De böjde sig ner över madam och skäggiga damen drog fram en rakkniv. Kamelflickan tog fram en såg.

-Vi ska operera om henne till missfoster. Vad tycks  om den mänskliga kålmasken? Inga armar eller ben, sade Damen Utan Underkropp.
-Det blir säkert jättebra, sade Annika glatt. Men tänk om hon skvallrar?
-Vi skär tungan av henne så golar hon inte, sade Skäggiga Damen.
-Skynda dig iväg nu, sade Kamelflickan. Kusken väntar bakom stora tältet.
-Ja, tack då. Om jag kommer fram till Stockholm ska jag bjuda er alla på min födelsedag, när jag fyller sexton. Det lovar jag.

Men missfostren var redan fullt upptagna med modifieringen av madam, så Annika stoppade kuvertet närmast det bultande hjärtat innanför blusen och skyndade ut i den svala kvällsluften.

Annika klappade i händerna och ropade:

-Hallå, kom hit nu allihopa! Kom bara! Karl-Fredrik, hjälp Kamelflickan att ställa sig mot bordet. Och lyft upp Damen Utan Underkropp i soffan. Så där ja. Skäggiga Damen, ta lite mer bål och ta med dig Miniatyrmänniskan hit. Var är De Siamesiska Tvillingarna? Dom är väl på hemlighuset, dom ska ju alltid göra allting tillsammans. Där är ni ju, välkomna att komma och sätta er i soffan.

Då är väl alla församlade här och jag ska passa på att än en gång hälsa er varmt välkomna. Jag är så stolt över att få vara en av er och utan er, mina bästa vänner, hade jag inte stått här. Ni ska veta att jag älskar er så otroligt mycket.

Annika svalde, torkade bort en tår ur ögonvrån och fortsatte med lätt skälvande röst:

Ikväll är det ni som är publiken och vi som bjuder på underhållningen. Gör er beredda på en vaudeville av ett slag ni aldrig förr skådat. Välkomna till en pornografisk afton med alla synder från Sodom och Gomorra. Vi har kallat vår lilla föreställning för… NUDISTERNAS JULAFTON! Men först ska vi ha lite att äta och dricka och lära känna varandra. Jag hoppas ni ska trivas.

Viktoria räckte Miniatyrmänniskan ett fat med stekta småfåglar.

-Är det gråsparvar?
-Nej, vaktlar. Väldigt populärt i Frankrike.
-Tack, men jag håller mig nog till skinkan. Väldigt god.
-Ja, den är lufttorkad. Kommer ända från Italien.
-Flott värre, då tar jag lite påbackning. Och frun är verkligen en stilig värdinna.
-Åh jag ber… Ni är mycket vacker själv. Hur är det att vara miniatyr?
-Tja, det har sina fördelar. En liten jakobstav är stor för mig. En stor är gigantisk.
-Verkligen?
-Ja, till och med August Strindberg är välutrustad för mig.
-Har han så liten som alla säger?
-Hur ska jag kunna veta det? Men hororna på Stockholms bordeller vet nog.
-Jag undrar om det blir regn, bytte Viktoria samtalsämne och kastade en moderlig blick på Annika.

-Förlåt min djärvhet, men ni är den vackraste kvinna jag har sett, sade Karl-Fredrik till Damen Utan Underkropp.
-Tack, det var snällt sagt.
-Jag har tjänat en del på aktier och funderar på att investera i olika uppfinningar.
-Uppfinningar? Det är 1881 och alla stora uppfinningar är väl redan gjorda?
-Nej då. Snart kommer vi att få se rörliga bilder.
-Rörliga bilder? Min herre behagar skämta.
-Nej då. Vi kommer till och med att få se rörliga bilder med folk som låtsas vara gifta. Se bara på de franska korten, vilken succéss! Nästa steg blir rörliga fotografier. I Paris arbetar en uppfinnare med en kamera som kan ta flera plåtar efter varandra. Sedan är det bara att visa dem med en Laterna Magica, i samma hastighet som man tog dem. Och plötsligt har man rörliga bilder!
-Det låter ju helt otroligt. Har ni några andra uppfinningar på gång?
-Ja, en rullstol.
-Vad hette det?
-En rullstol. En blandning av stol och bicykel. Både friska och de som har svårt att gå kan förflytta sig med den, snabbare än man springer.
-Eller de som saknar ben, sade Damen Utan Underkropp eftertänksamt.
-Just det! Både inomhus och utomhus. Och det är inte bara en stol med hjul, utan ett helt nytt sätt att ta sig fram. Den uppfinningen tror jag mycket på. Då skulle folk som inte kan gå kunna arbeta på kontor. Ja, om man sätter in hissar i alla hus, förstås. Apropå hissar…
-Min herre brinner verkligen för det här!
-Ja, ursäkta mig om jag blir lite ivrig, men varje dag kommer tusentals arbetare klättrande ner på Söder Mälarstrand för att gå till sina arbeten. Många ska ju åka ångslup till Riddarholmen. Där skulle man kunna bygga en hiss, som förbinder Mariaberget med Riddarfjärden. Då  skulle hjulen i staden rulla snabbare och välståndet växa. Apropå hjul, vad tror ni om en rullstol? Ja, ni skulle kanske vara intresserad själv? Den skulle kunna användas av alla. Barnen skulle kunna ha den som leksak.

-Ni är så rar. Många behandlar mig som ett missfoster, eller ställer indiskreta frågor.
-Hur kan de vara så dumma? Apropå indiskreta frågor… är ni gift?
-Men herrn då… Nej jag är inte gift, jag är änka. Frid över hans minne.
-Åh, jag beklagar sorgen.
-Tack. Ska vi smaka lite på fisken som ligger där borta? Om jag hade haft en sådan där rullstol skulle jag ha hämtat den själv.
-Åh, jag ska naturligtvis hämta lite mat åt oss. Vad vill ni dricka till? Lite vitt vin kanske? Från det finaste vindistriktet i Frankrike.
-Tack, det låter utmärkt.
-Ja allting är first class, det kan ni väl förstå.
-Jaså?
-Från vinregionen, men konversationen den är klass två. Nej, jag skämtar naturligtvis. Att få konversera med er är ett sant nöje.
-Min herre är så spirituell… och, om jag får säga det, maskulin, sade Damen Utan Underkropp och såg på Karl-Fredrik uppifrån och ned.

Hennes blick gick upp igen och vilade en stund på den tydliga bulan i hans byxor. Karl-Fredrik njöt av den vackra kvinnans kåta blickar, sträckte på sig, stolt som en tupp, och gick sedan för att hämta förplägnad åt sin bordsdam.

Viktoria sneglade nyfiket på De Siamesiska Tvillingarna. Att få göra det med ett par tvillingsystrar var sedan länge hennes hemliga dröm, men ett par siamesiska tvillingsystrar var ett snäpp bättre. Och de här unga systrarna var verkligen charmiga och attraktiva, Viktoria skulle inte tacka nej om hon fick chansen. Hon undrade hur de gjorde när de onanerade, om de passade på att smeka varandra också. Och hur de knullade förstås, den ena systern låg kanske och läste en bok under tiden? Om hon gjorde det, kunde hon känna något av vad den andra systern kände? För kavaljerer saknades knappast, de två damerna var ett par små läckerbitar och blev säkert knullade precis så mycket som de önskade.

Annika tittade, nästan avundsjukt, på Kamelflickan. Hon var verkligen söt och Annika kände sig lite förälskad. Att få slicka Kamelflickans fitta var en nåd att stilla bejda om och kanske, kanske skulle drömmen bli sann ikväll. När den goda maten, det goda vinet och den pornografiska föreställningen fått blodet att bulta hos alla i rummet kunde nästan vad som helst hända. Men först skulle Annika uppträda tillsammans med den 25-åriga tjänsteflickan Emilia. Annika såg fram mot att få se det vackra hembiträdet naket, hon verkade ha en fantastisk kropp under alla kjolar och blusar.

skäggiga damen

Skäggiga damen

Efter maten blev det kaffe och mumsig gräddtårta. Alla lät sig väl smaka men blev lite förvånade när personalen kom in med ännu en tårta på en vagn. Och den här tårtan var inte stor, den var enorm! Och deras förvåning blev inte mindre när locket flög av och Emilia hoppade ut ur tårtan, spritt språngande naken. Hon började dansa omkring och hennes stora, fina bröst skumpade i takt. Emilia hade en fullt utvecklad kropp med fylliga bröst, rejäl bakdel, kvinnligt kurviga höfter, välsvarvade lår och en liten söt mage. Hon hade klippt det långa, svarta håret på sin fitta eftersom den snart skulle bli slickad.

Och det var Annika själv som skulle visa vad hon kunde åstadkomma med sin lilla rosa flicktunga. Annika visste att Emilia uppskattade flickor och säkert skulle få orgasm, trots den stora publiken. Eller just därför. Att göra något olagligt med så många vittnen fick det säkert att pirra lite extra där nere.

Emilia dansade fram till den ohörbara musiken och drog upp Annika på golvet. Annika låtsades bli överraskad och göra halvhjärtat motstånd. Så började hon dansa till samma rytm som sin partner och dansade av sig kläderna tills hon stod där i enbart strumpor och skor. Emilia kom fram och började pussa och krama henne. Det gick ett sus genom publiken när tjänsteflickan tog Annika på fittan så hon hoppade till. Annika drog bort handen men Emilia var målmedveten och satte gång på gång tillbaka sin hand på det mest privata stället.

Annika kapitulerade, slöt ögonen och behövde inte låtsas njuta, det pirrade våldsamt mellan benen. Emilia höll kvar sin hand där och masserade Annikas fitta medan hon samtidigt kysste och slickade hennes bröst och bröstvårtor. Nu började Annika bli rejält kåt och när flickorna kysste varandra med tungorna långt inne i varandras munnar var hennes passion äkta. Annika satte sin hand mellan Emilias lår och konstaterade att fittan som fanns där var varm, våt och villig. Så det var väl bara att sätta igång och slicka den.

Det stod en strategiskt placerad säng i den del av rummet som fungerade som scen. Nu lade Emilia Annika på sängen och började massera hennes klitoris. Men Annika ville slicka fitta innan hon själv fick orgasm och drog ner den andra flickan bredvid sig. Emilia lade sig tillrätta, särade på benen och gjorde sig beredd att ta emot det som komma skulle. När Annikas guldlockiga huvud dök ner mellan de brett särade kvinnobenen var det dödstyst i rummet. Annika beundrade den fina fittan några sekunder innan hon gick ner och lät tunga och mun jobba.

Annika sög i sig som om hon försökte äta upp Emilia. Hungrigt sög hon på den svullna klitorisen, blygdläpparna och hela fittan, tog fittläpparna mellan sina egna läppar och drog ut dem, slickade och kysste fittan, lapade och sörplade i sig en annan kvinnas fittsafter. Annika hörde på Emilias stön att hon uppskattade den nästan hårdhänta behandlingen. Annika visste av erfarenhet att man kan ta i lite när flickor eller kvinnor är ordentligt uppvärmda och kåta. Därför sträckte hon ut sina händer och gav de stora, mjuka brösten en kraftfull massage som fick Emilia att bli dubbelt så passionerad. Så gnuggade hon tjänstekvinnans klitoris med långa, snabba, kraftfulla tag och den mottagande kvinnan kunde inte förbli oberörd varken ljudmässigt eller på något annat sätt.

Men en klitoris är alltid en klitoris och den tycker alltid om en våt och mjuk tunga. Så Annika bestämde sig för att slicka Emilia till orgasm. Hon hade tränat framför spegeln och kunde vispa och piska med sin tunga både i sidled och uppåt och nedåt. Så när hon applicerade sina färdigheter på Emilias känsligaste punkt höll tjänsteflickan på att få kåtslag. Emilia nöp och drog i sina styva bröstvårtor, kastade med huvudet och flämtade upphetsat.

Publiken reste sig upp och kom och samlades runt kärleksparet för att kunna se alla detaljer. Karl-Fredrik höll Damen Utan Underkropp i famnen och de två var riktigt söta ihop. Kamelflickan stod och lutade sig mot Viktoria, de två vackra kvinnorna verkade också ha funnit varandra. Men tvillingsystrarna drogs också helt apropå till värdinnnan och Annika undrade i sitt stilla sinne hur det hela skulle sluta. Men själv hade hon ansiktet begravt i en sjöblöt fitta och behövde för tillfället inte fundera på vem hon skulle knulla med. Natten var lång och vad som helst kunde hända en förtrollad afton som denna.

När Emilias höfter började rotera i kvällens första svettiga orgasm drogs publiken sakta men säkert med i det som hände på scenen. Från och med nu skulle den pornografiska vaudevillen bli improviserad. Damen Utan Underkropp bad Karl-Fredrik att hämta och ställa henne på en fotpall som stod en bit bort. Därigenom fick hon sitt huvud i kukhöjd och började vänligt men bestämt knäppa upp värdens byxor och lirka ut den stora och växande kuken som var inklämd i de alltför trånga benkläderna.  Utan några kommentarer stack den vackra damen Karl-Fredriks jakobstav i sin mun och började oblygt suga kuk som om det hade varit den naturligaste sak i världen.

När Viktoria såg hur intensivt hennes man njöt kunde hon inte behärska sig längre. Hon bad  Kamelflickan att ställa sig på alla fyra, lyfte upp hennes kjol och drog ner flickans trosor till knäna. Sedan ställde hon sig själv på alla fyra och började slicka den unga flickans fitta med den mogna kvinnans hela rutin och skicklighet. Annika tyckte det lesbiska paret liknade två hundar och fnittrade till. Men två väldigt gulliga hundar, förstås.

När det blivit Annikas tur att få känna en flicktunga i fittan hade Karl-Fredrik klätt av Damen Utan Underkropp, lagt upp henne på matsalsbordet och börjat knulla hennes väntande och längtande fitta för fullt. Damen hade en vacker kropp och en helt vanlig fitta, trots att hon var född utan ben. Men det är inte benen man knullar med och både damen och Karl-Fredrik flämtade och flåsade i extas, synbarligen mycket nöjda med sin respektive partner. Kuken gick in och ut i den plaskande fittan, djupare och djupare och snabbare och snabbare. Annika låg där och njöt av att bli slickad, men åsynen av det kopulerande paret gjorde henne dubbelt så kåt och fick det att pirra tre gånger så mycket i hennes upphetsade fitta.

Så lät Annika blicken vandra till Viktoria och det var en lika uppkåtande syn. Nu var det Kamelflickan som slickade den äldre kvinnan bakifrån och tvillingsystrarna hade börjat klä av sig. Systrarnas rykte som kåta och flirtiga var tydligen befogat och helt uppenbart gick det lika bra med kvinnor som män när deras hungriga fittor var i desperat behov av lite kärlek.

Viktoria slet med hörbart upphetsad andhämtning snabbt av sig alla kläder och sträckte ut sig på den mjuka mattan -utan en tråd på den yppiga kroppen. De tre kvinnliga missfostren delade kristligt på den skamlösa värdinnan. Kamelflickan slickade hennes fitta och tvillingarna sög på varsitt bröst. Det var hetsande kvinnohänder överallt på Viktoria och den kåta kvinnan lyftes till för henne nya höjder av extas när flera personer på detta sätt hjälptes åt att ta henne till den uthärdliga njutningens gränsmarker. Annika var rädd att Viktoria skulle få kåtslag, men till slut kom orgasmen som en befriare och efter några ögonblick som var lika hysteriska som erotiska slappnade den nu genomsvettiga kvinnan av. Men tvillingsystrarna tog över stimuleringen av Viktorias vackra fitta och snart var den levnadsglada damen lika upphetsad igen.

Då närmade sig Annikas egen orgasm och hon glömde allt som hände omkring henne när pirrandet och krampandet ökade bortom all kontroll och till slut exploderade så hon hörde klockor ringa, kände fördämningar brista och såg raketer explodera. Precis som i romanerna den sextonåriga flickan brukade läsa.

Det som hände under resten av natten är så perverst att det inte passar att återges i skrift. Läsaren får själv använda sin fantasi för att tänka sig orgien med missfostren, herrskapet, tjänstefolket och lilla Annika. Men det var en helt skamlös sexfest och när solen gick upp var alla i den eleganta våningen fullständigt tillfredsställda och hade fått förverkliga sina hemligaste fantasier.

stockholm

Hur gick det sedan?

Prinsessan Viktoria och Prins Gustaf gifte sig och fick barn. Gustav V är vår nuvarande kungs farfars far.

August Strindberg blev erkänd och räknas sedan länge som Sveriges störste författare genom tiderna. Om han verkligen hade en ovanligt liten penis är fortfarande omtvistat.

Elvira Madigan sköt sig, men blev mer känd efter sin död än hon varit innan.

Damen Utan Underkropp blev en av Sveriges första kvinnliga företagsledare, direktör på Karl-Fredriks rullstolsfabrik. Det blev en stor succés och snart exporterades svenska rullstolar till hela världen. Då och då tog sig direktören och ägaren en liten herdestund och ägarens hustru kunde inte heller hålla sig borta från den vackra affärskvinnan. Karl Gerhard gjorde henne för övrigt odödlig med strofen: -Men Damen Utan Underkropp klär jag av inpå bara revbensspjällen, så jag tar igen på gungorna vad jag förlorar på karusellen.

Kamelflickan slutade visa upp sig på marknader och återvände till skolan. Hon tog studenten och blev sedan forskare inom egyptologi på Uppsala Universitet.

De Siamesiska Tvillingarna åkte omkring och spelade dansmusik på finare restauranger och i mogen ålder blev de filmstjärnor i en liten amerikansk by som hette Hollywood. Under en period hade systrarna heta trekanter med en välutrustad engelsk komiker vid namn Charles Chaplin. Sedan tyckte damerna det blev för mycket kokain i Hollywood, så de sålde aktierna de (på Karl-Fredriks inrådan) köpt i filmbranschen och var plötsligt rika. Då köpte de en ranch i Texas, där de levde ända till sin död. Tvillingarna skulle alltid göra allting tillsammans och drog sitt sista andetag exakt samtidigt.

Skäggiga Damen fortsatte uppträda på Kiviks Marknad varje år, tills hon gick i pension och kunde börja raka sig.

Miniatyrmänniskan gifte sig med världens minste man och flyttade in i ett specialbyggt hus strax utanför London.

Den Falske Negern åkte till Kalifornien för att gräva guld och försvann spårlöst. Men enligt vissa uppgifter blev han frälst och sedan en känd predikant over there. Guldgrävarsången, en läsarsång som påstås handla om honom, är fortfarande populär.

Annika startade med Karl-Fredriks hjälp ett företag och importerade apelsiner. Senare utvidgade hon verksamheten till att omfatta även bananer och (på vintern när det saknades svensk frukt) äpplen och päron. Vid tjugofem års ålder gifte sig Annika i Seglora kyrka. Brudgummen var Viktorias systerson, som var med på ett hörn i den andra delen av berättelsen. De fick en son som de gav namnet Fredrik. Annika fick även en utomäktenskaplig dotter som hon döpte till Elvira. Flickan lärde sig fruktbranschen genom att arbeta i mammans firma och emigrerade sedan till USA där hon blev fruktodlare på västkusten. Mamman lärde tidigt dottern att njuta av sin kropp och sexualitet, men än idag tillåts inte sådant av lagen och det är en historia som får berättas en annan gång.

Därmed lämnar vi den glada och nöjda apelsinflickan i hennes drömmars stad. Slutet gott, allting gott.

freakshow

EPILOG

-Det här är inget för kvinnor eller folk med svagt hjärta. En gång i tiden var hon en vacker dam i Stockholms societet och en firad primadonna på cirkus, hon kallades Cirkuskupolens Påfågel. Men hon förolämpade missfostren och ni känner väl till missfostrens lag? Förolämpar man en förolämpar man alla. Så deras hämnd blev fruktansvärd. Här får ni se resultatet.

Alla stirrade på det solkiga röda draperiet och bakom detta hördes obehagliga, oartikulerade, halvt mänskliga  ljud. Några damer gav upp små skrik av skräckblandad förtjusning, det här missfostret måste vara något alldeles extra.

-Mina damer och herrar, kan ni stå ut med åsynen av denna ohyggliga monstrositet så titta noga nu när jag drar undan draperiet och visar er…

Den… Mänskliga… Kålmasken.

SLUT

Fler sexnoveller

Skriv en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s